Mariell Ehlin
Yoga World
Okategoriserade

Hur kopplar vi av i en värld av distraktioner?

De vanligaste förklaringarna jag får höra som yogalärare till varför man inte kan göra den ena eller den andra positionen är: “–Jag har för stela höfter, min balans är för dålig…” Eller så “–Mariell, kan vi öppna dörren det är för varmt…” Detta är i många fall ingen osanning, men kan lätt bli till en historia vi bygger vår yoga praktik runt. Vad jag upptäckt genom åren är att vi gärna letar efter distraktioner i yogasalen som vi vill justera för att kunna slappna av.

För några år sedan var jag i Thailand på en yogalärarutbildning med Yin yogans moder, Sarah Powers. Utbildningen var på en helt fantastiskt resort som heter Samahita Retreat Center som ligger alldeles vid strandkanten på ön Koh Samui. Här kunde vi enkelt njuta av omgivningarnas stillhet, det varma klimatet, vågorna som slog in mot stranden och den fläktande havsbrisen. Vi befann oss i en lite bubbla för ett tag. Och ibland är det precis vad vi behöver. Att få koppla bort livet hemma för en tid, med alla distraktioner och måsten i vardagen, är fantastiskt. En underbar upplevelse jag är enormt glad för och alltid kommer bära med mig.

Men sällan är ju omständigheterna så gynnsamma som på den idylliska stranden i Thailand. Vi lever i värld full av distraktioner, och att alltid försöka uppnå perfekta förutsättningar är både tröttsamt och frustrerande. Hur skall vi då förhålla oss till att allt inte är så tillrättalagt? Svaret ligger inte i att försöka ändra på saker runtikring.

Om vår yogaträning handlar om att göra allt perfekt omkring oss, kommer vi ständigt känna oss otillfredsställda. Så fort vi är starka nog att göra den där positionen vi inte kunde göra innan, kommer det finnas någonting annat som vi anser begränsar oss. Salen är antingen för kall eller för varm. Musiken från andra rummet för hög eller så störs vi av högljudda byggarbetarna utanför. Så fort du fixat en distraktion, kommer något annat att ersätta det. På det sättet kommer vi aldrig känna oss tillfreds och riskerar helt tappa glädjen för yogan.

Yoga handlar om att lära känna oss själva bättre. Att identifiera våra tankar, våra känslor, vanor och ovanor. Det en process. I den processen är en viktig ingrediens att tillåta situationer vara som de är, och att identifiera vårt behov att hela tiden fixa, dona, justera.

2013 bodde jag några månader i New York City. Där har jag mina huvudlärare. Studion ligger nära Union Square, mitt på Manhattan. Jag älskar NYC. Och alla som varit där vet att det är en minst sagt livlig stad. Under tre månader sjöng jag Ohm tillsammans med polissirener och tutande taxibilar. Jag insåg att om jag kan yoga här, så kan jag yoga vart som helst. Och jag är övertygad om att denna erfarenhet fick mig att se på yoga på ett nytt sätt.

– Under tre månader sjöng jag Ohm tillsammans med polissirener och tutande taxibilar.

Vi i Sverige är generellt ganska bekväma och bortskämda med att ha tillgång till stora salar, som både är rena och moderna, och att fläktar och ljudsystem fungerar. Kanske är detta ett resultat av relativ överkomliga hyror och att vi bygger för den kalla svenska vintern. Vi är vana att ha plats mellan yoga mattorna. Och så fort vi upplever att något stör detta, vill vi genast se till att det rättas till så vi kan slappna av igen.

Jag menar så klart inte att vi skall undvika att göra det bekvämt och behagligt runtikring oss. För finns det något bättre än en ren, luftig och uppvärmd yogasal med härliga varma golv där ljus och ljud fungerar som det skall? På samma sätt uppmanar jag användandet av klossar och bälten för avlastning och linjering i yoga positioner. Bekymret blir när vi förväntar oss att alltid ha det så och hur den förväntan går ut över vår yogapraktik.

Hur identifierar vi vårt beteende för att lära oss att hantera obekväma situationer och inte låta det störa vår sinnesro?

När vi yogar och rör oss genom olika positioner sätts mycket igång i kroppen. Känslor kommer upp till ytan. Både fysiska och emotionella. Och vi får möjlighet att bekanta oss med våra tankar, känslor, och vanor och ovanor.

Den första ingivelsen när det börjar kännas obekvämt eller något som stör vår sinnesro är att reagera genom att rymma från känslan. Som att distrahera oss med något som får våra tankar att sväva iväg. Om vi istället stannar i upplevelsen, tränar vi oss på att a g e r a istället för att r e a g e r a. Vi börjar identifiera våra tankar och känslor utan att reagera på dem. Det vi upplever är att känslorna passerar. Det vi störde påverkar oss inte. Vi klarar oss igenom utmaningen och är kvar i kroppen! Det kanske inte fungerar första gången, men precis med allt annat måste vi öva för att bli bra på det.

Alla våra upplevelser rör sig i ett flöde. Det som irriterade oss och skapar obehagskänslor passerar. Känslor kommer och går.

Att stanna i känslan gör oss mer nyfiken på hur saker och ting verkligen ÄR, istället för hur vi ÖNSKAR att det skall var. Vi börjar lita på vår yoga praktik.

Yoga utmanar. Yoga är obekvämt och föränderligt. Och utvecklande. Ju bättre vi blir på att tona ned distraktioner i yogasalen så de inte tar över vår yogapraktik, desto mer intressant och utvecklande blir vår stund på mattan. För under ytan av tillfälliga distraktioner döljs en spännande värld fylld av kreativitet och valmöjligheter. Och då spelar någon roll om vi befinner oss på en idyllisk yogaresort, mitt i Manhattans störande trafikkaos, eller i vårt egna hem. Vi bär det med oss vart vi än går.

Hälsar Mariell

2 kommentarer

  1. Så väldigt bra beskrivet !!! Känner väl igen det här med distraktioner : myror, hetta, sneda golv, mygg osv.

    Just vad jag behövde läsa idag. Tack

Lämna ett svar till Anette Broman Avbryt svar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.